Barnperspektiv

Oj vad rubriken ekade dåligt. Läser det sociala arbetets juridik vilket är en jättebra kurs men man blir som vanligt lite trött medan man håller på, även om det är bra och lärorikt. I kursen ingår även barnperspektivet som inte får glömmas bort när man pillar med lagar och förordningar.
Det var inte alls det detta skulle handla om men jag antar att ordet låg nära till hands för mig, kom av sig själv.
Jag tänkte på de små i min omgivning, de små som alltid kommit allra först i mina prioriteringar men nu faktiskt kommer lyftas lite åtsidan men aldrig någonsin glömmas bort!! Mina fina syskonbarn.

Andreas och jag lämnade över beslutet till våra respektiva syskonfamiljer att berätta eller inte om vårt lilla frö. När det gäller Negussie är Adam för liten för att förstå, Johanna fyller fyra i år och de beslutade att vänta tills det började synas på mig. De menade att det är lättare för en vuxen att förstå risken för mf första tiden osv. Hon kan glädjas när det är tryggare var deras beslut. Vet inte om hon vet nu, har inte frågat. Än är jag inte märkbart gravid så hon har inte sett ngt men den mest riskfyllda tiden är ju förbi.
Segerberg bjuder in sina barn att veta, grabbarna är ju stora så där var det givet och kanske är det också lättare och mer givet att alla barnen får veta samtidigt. Emelie är två månader äldre än Johanna, blir snart fyra år. Vi respekterar förstås båda våra systrars beslut.

Vilket fall. Emelie vet som sagt om att det växer ett barn i mig och har uppenbarligen en del tankar kring det. När jag träffade henne för 2-3 veckor sedan pussade hon mig på brösten. Jag förstår henne, det är ju där det putar mest!!!  (För övrigt när det gäller brösten, det är inte bara att är större....de ser ju oäkta ut. De växer uppåt, de faller inte ut på sidornan när man ligger på rygg som förut och de känns helt annorlunda!)
Jag är övertygad om att hon vet att barnet ligger i magen men pussen kom på brösten ändå, fler än en kom det med. Toka.
När hon träffade en höggravid på sitt dagis och skulle sitta i knät under sagoläsningen tyckte hon det var trångt och frågade sin mamma om mitt knä var lika trångt nu. Vi hade inte setts på någon vecka eller mer. 
Det är det ju inte, inte än, först framåt sommar. Gissar att Emelie kommer vara mer nyfiken på både graviditeten och bebisen än Johanna eftersom Johanna har en lillebror hemma. Det blir inte lika spännande då men vi får se.

Grabbarna har inte sagt så mycket alls men jag gissar att jag kommer få höra att jag är tjock förr eller senare.
På söndag fyller den äldsta 15år.
Helt galet!!! Min gudson, min köttbulle, min lilla...stora hockeymålvakt! 
<3 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0